I den fortlöpande ansökningen fattar styrgruppen beslut om ansökningarna alltefter, så man behöver inte vänta på bidragsbeslutet fram till något visst datum. I den fortlöpande ansökningen kan man ansöka om bidrag året om på upp till högst 2000,00 € utom under semestermånaden juli. Bidragen är till för små projekt som förverkligas med en snabb tidtabell varför det ansökta bidragsbeloppet beviljas med principen allt eller inget. Bidragsbeslutet fattas huvudsakligen inom två veckor från inlämnandet av ansökan. I den fortlöpande ansökningen används endast en nätblankett till vilken inte behöver bifogas någon separat ansökan. De sökande informeras personligt om beslutet och de beviljade bidragen publiceras även på sidan ”Beviljade bidrag”.
Viktigt att observera:
- Bidragsbeloppet är maximalt 2000 €.
- För projektet beviljas endast det ansökta penningbeloppet eller ingenting alls. Med andra ord, om styrgruppen anser att det sökta beloppet är för stort i förhållande till projektet, beviljas projektet inte bidrag. Det lönar sig att noggrant begrunda hur mycket bidrag man söker för projektet.
- Det beviljade bidraget måste lyftas inom ett år från att det beviljats. Bidrag som inte lyfts inom tidsfristen anses förfallna.
Det ordnas tre
ansökningsrundor om året genom vilka man kan söka bidrag för såväl större som
mindre projekt. Det finns ingen maximigräns för det bidrag som ansöks under
ansökningsrundorna då även det beviljade beloppet kan avvika från det sökta.
Ansökningarna behandlas först när ansökningsrundan avslutats och beslutet
fattas inom 3 – 4 veckor. Styrgruppens uppgifter och uppfattning om projektet
baserar sig enbart på den inskickade ansökan. I ansökan som matas in i pdf-form
via nätblanketten ska ingå en projektplan, kommunikationsplan och budget. I
nätblanketten skrivs en kortfattad projektbeskrivning, men själva ansökan ska
vara tämligen detaljerad. I situationer med väldigt stora projekt kan
direktionen bjuda in den sökande instansen till sitt möte för att presentera
projektet noggrannare och svara på frågor. Styrgruppens sekreterare eller
ordförande överenskommer om sådana situationer separat med den sökande instansen.
Hur ska jag göra en projektplan?
Redogör för följande i projektplanen:
- För vilket ändamål söker man bidrag och varför?
- Varför skulle det löna sig att bevilja bidrag till just er?
- Av vilka faser eller delar består projektet av?
- Vad är syftet med projektet?
- Vilken storleksgrupp berör projektet? Studenter och akademiker nedbrutna.
- Vad är tidtabellen för projektet?
- Vad gör det här projektet till verksamhet som siktar mot stjärnorna, engagerar andra, hörs och syns?
- Är projektet ansvarigt för hållbar utveckling? Hur har hållbarhet beaktats?
- Skisser, bilder och användningsexempel kan vara till hjälp för att tydliggöra projektplanen.
- Ett långsiktigt projekt som kräver både tidsmässigt och ekonomiskt underhåll
Sikta på att projektplanen förmedlar de
bästa idéerna, motivationen och entusiasmen för förverkligandet av projektet
till fonden.
Hur jag en kommunikationsplan?
Syftet med kommunikationsplanen är att
förtydliga hur man informerar om projektet. Den behöver inte vara lika
omfattande som projektplanen men ska ändå visa hur projektet kommer att synas
för andra än bidragssökande.
Begrunda exempelvis följande saker i
kommunikationsplanen:
- Hur, var och när informeras om
projektet?
- Hur syns projektet för exempelvis
föreningsmedlemmarna, föreningarna inom AUS, alla AUS-medlemmar eller till och
med i de nationella medierna?
- Har projektet specifika målgrupper och
hur nås dem?
- Hur kunde man få den stora allmänheten
att inspireras av ditt projekt?
- Hur dokumenteras projektet?
- TTE uppskattar synlighet i sina bidragsmål. Hur kunde fondens delaktighet synas i den färdiga
produkten, på evenemanget eller i marknadsföringen? Var inte rädd för att
föreslå speciella idéer-hur skulle det vara med en skådespelad reklam, lovprisande
snapsvisa eller en innerlig skämtteckning på TTE?
TTE:s logo eller färdiga reklambottnar
får du tillförfogande genom att ta kontakt med TTE:s sekreterare
tter(ät)ayy.fi.
Hur gör
jag en budget?
Budgeten listar alla projektets inkomster
och utgifter så noggrant och omfattande som möjligt
Målet är att fonden på basis av
budgeten lätt får reda på hur stort
projekt det ekonomiskt är fråga om och till vad det sökta bidragsbeloppet
kommer att användas. En noggrant upprättad budget visar att bidragssökanden har
en god helhetsuppfattning om och plan för projektet samt de resurser som krävs.
Därför lönar det sig att satsa på den.
Ta upp följande i budgeten:
- Projektets ALLA utgifter; inte enbart de utgifter ni söker bidrag för.
- Hur stora är material- och produktionskostnaderna?
- Uppstår kostnader för marknadsföring?
- Hurdana överraskande situationer kan uppkomma och hur förbereder man sig för dem?
- För vilka utgifter skulle TTE:s bidrag användas till?
- ALLA projektets inkomster; både redan förverkligade och planerade.
- Vad är er exaktaste uppskattning på biljettintäkter, försäljningsintäkter eller hyresintäkter för de kommande åren? Studenter och akademiker nedbrutna.
- Har ni redan sökt eller kommer ni att söka andra bidrag? Hur mycket?
- Hurdana sponsoravtal har ni planerat?
- Hur mycket satsar föreningen, projektteamet eller bidragssökanden själv på projektet?
- Om resultatet av projektet är något som går att hyra, hur mycket hyra ska debiteras? Är hyrespriset olika för föreningsmedlemmar, AUS-medlemmar och andra? Vad är uppskattningen av årliga hyresintäkter?
- TTE stöder huvudsakligen inte projekt som gör vinst eller vars alla kostnader täcks med bidragsbeloppet.
- Du kan bra göra alternativa budgeter.
- Om den sökande har pågående verksamhet (t.ex. en förening), ta även med årsbudgetens belopp (intäkter och utgifter) samt medlemsavgiftens storlek i budgeten.
- Vad är projektets ”best case scenario” och ”worst case
scenario”?
- Hur stort är behovet av TTE:s bidrag i båda fallen?
När
budgeten görs och förverkligandet av projektet planeras är det bra att komma
ihåg att anskaffandet av en färdig produkt eller tjänst inte alltid är det
bästa eller förmånligaste alternativet. Oftast får man ett förmånligt och gott
alternativ när man gör själv och ett slutresultat som tjänar de egna behoven.
Även TTE uppskattar projekt där görandets anda finns!